.
Kannor är blommande växter i Kannasläktet (Canna), det enda släktet i familjen Kannaväxter (Cannaceae). De härstammar från tropiska och subtropiska delar av den västra hemisfären, men klarar sig som sommarblommor i Sverige. Låter man jordstammarna stanna kvar i jorden under den svenska vintern fryser de sönder, så rekommendationen är att man gräver upp dem på hösten och förvarar dem någonstans där det är svalt men under under 7 °C.
Blommorna är pampiga och assymetriska, och beskrivs ofta som ”exotiska”. Växterna kan bli mycket höga – flera meter i det vilda – men i handeln är det vanligast med sorter som håller sig lägre än 150 cm. Vad gäller blommorna så finns det väldigt många olika färger och färgkombinationer att välja mellan. De flesta går i klara och varma nyanser av röd, rosa, gul och orange. Under bra omständigheter kan kallor blomma från juli tills första frosten i Sverige.
Det finns inte särskilt många arter av kanna, men de har använts för att skapa massor av hybrider och kultivarer för odling – inklusive vissa sorter som är lite extra köldtåliga.
Om man vill odla kannor i trädgården är det enklast att köpa rhizomer (jordstammar). Kannor trivs både i rabatten och i rejäla krukor. Eftersom de gillar soliga men skyddade lägen hålls de ofta i urnor på balkonger och uteplatser, eller planteras i en rabatter mot en skyddande vägg.
Kannasläktet är hemmahörandes i subtropiska och tropiska delar av den västra hemisfären, från södra USA till norra Argentina. Den nordliga gränsen går genom södra Texas och södra South Carolina.
I vissa delar av världen har C. indica klassats som en problematisk invasiv art. I Sverige har kannasläktet svårt att överleva vintern och ingen kanna är listad som invasiv av Naturvårdsverket.
Risken är hög att rotstammarna fryser sönder under vintern om man låter dem vara kvar utomhus i Sverige, så rekommendationen är att man gräver upp dem och förvara dem någonstans där det är svalt men inte kallare än 7 °C.
Bor man där det aldrig blir kallare än några få minusgrader under vintern kan det fungera att täcka över jordstammarna med ett tjock lager mull istället för att ta in dem. Det är viktigt att jorden dränerar väl.
Den svenska sommaren brukar inte vara något problem för kannor, särskilt inte om man väljer några av de sorter som tagits fram för att odlas som sommarblommor utanför tropikerna/subtropikerna. Det finns till och med trädgårdar ovanför polcirkeln där det växer kallor under sommaren. Kannorna växer till sig snabbt så länge de får minst 6-8 timmars sol varje dag, så att sommaren är kort norr över är inte ett stort problem eftersom soltimmarna är så många och kallorna snabbt blir stora nog att knoppas och blomma.
Kannor behöver en solig växtplats, gärna i skyddat läge. Hårda vinnar kan skada kannorna.
Näringsrik jord som dränerar väl rekommenderas. Vanlig trädgårdsjord är normalt inte näringsrik nog, så bättra gärna på den innan du planterar kannor. Du kan till exempel blanda upp den med välgödslad blomjord och mull.
Kannor brukar kunna överleva även i miljöer som är tämligen förorenade. I vissa delar av världen pågår projekt där man använder sig av kannor för att absorbera föroreningar från nedsmutsade våtmarker.
Låt inte jorden torka ut helt.
I torra delar av världen odlas kannor huvudsakligen i anslutning till dammar och liknande. Man kan plantera dem i krukor och låta några centimeter av krukan stå i vatten.
Värt att tänka på är också att kannor älskar hög luftfuktighet.
Kannor behöver mycket näring. Vill man ha en så riklig blomning som möjligt gäller det att säkerställa att kannorna har gott om näringsämnen.
Om du vill odla kanna i kruka är det viktigt att välja en kruka som är tung och stabil, så att inte kannan välter den.
Krukan behöver ha bra dräneringshål, och vi rekommenderar att du lägger ett lager lecakulor eller liknande i botten innan du fyller på med jord.
De vanliga rekommendationerna för övervintring av dahliaknölar fungerar bra även för kannornas jordstammar.
Efter att man skurit ned den bit av plantan som är ovan jord kan man antingen gräva upp kannans jordstam eller ta in hela krukan.
På våren när det är dags att väcka jordstammen till liv planterar man om den i ny, näringsrik jord.
Det går att fröså kannor, men vanligare är att man använder sig av rhizomen. Om du upptäcker att det bildats sidorhizom, tag vara på dem och använd dem för att driva upp nya plantor. Om det inte har bildats sidorhizom kan du istället dela den befintliga rhizomen med en vass kniv. Det är viktigt att varje del har minst en tillväxtpunkt.
I naturen brukar kallor blir minst 2-3 meter höga, och ibland betydigt högre än så.
I trädgårdshandeln är det vanligt med kultivarer som håller sig betydligt lägre.
Kannor får stora, maffiga gröna blad. De är ihoprullade till en början och vecklar sedan gradvis ut sig.
Vilda kannor har vanligen helt gröna blad, men det finns kultivarer som ser annorlunda ut och till exempel får variegerade blad eller blågröna blad.
Blommorna är assymetriska. De vanligaste blomfärgerna är nyanser av rött, rosa, orange och gult. Flera färger kan existera i samma blomma.
Det finns kultivarer i handeln som har extra stora blommor.
I det naturliga utbredningsområdet för kannor är blommorna kända för att locka till sig kolibris, men kannor pollineras även av andra djur, till exempel fladdermöss, solfåglar (Nectariniidae) och bin.
Kannor har rhizom (jordstam). I dessa jordstammar lagras stärkelse.
Fröna skyddas av ett hårt skal och kan vara vilande länge i väntan på att rätt förhållanden ska uppstå för att de ska kunna börja gro.
I vissa kulturer finns en tradition av att äta de stärkelserika jordstammarna. De är ganska trådiga, så man brukar koka dem länge innan de serveras. Arten Röd arrowrot (C. indica) har odlats som föda i tropiska delar av Latinamerika i tusentals år, och tros vara en av de första växter som började odlas i den regionen.
Förutom att äta jordstammarna kan nya skott används som en grönsak, och unga frön av kanna ingår i vissa recept på tortillas. I Vietnam används stärkelse från kanna för att tillverka en typ av nudlar som heter miến dong.