.
Kanonviska, Hedychium gardnerianum, är en ingefärsväxt som kan bli över en och en halv meter hög i Sverige. Den utvecklar ett frodigt bladverk och får väldoftande blekgula blommor med tydliga röda ståndare. Blomningen inträffar i juli – september, och på hösten mognar vackra klarröda frön.
I Sverige brukar den odlas i rejäla urnor, eftersom den inte är vinterhärdig här. Låt den vissna ned på hösten och övervintra den på en torr plats som en sval men frostfri.
Kanonviskan härstammar från Himalayaregionen i Nepal, Bhutan och norra Indien. I det vilda händer det att plantorna blir närapå 2,5 meter höga, men det brukar inte ske när vi odlar den i krukor i Sverige.
Kanonviska föredrar varma klimat, men den klarar sig även i subtropiska och tempererade delar av världen, särskilt om man bara vill odla den som sommarblomma. Den kan hantera någon enstaka frostnatt. Roten är inte pålitligt vinterhärdig i Sverige utan bör tas in för vinterförvaring.
Ett soligt och skyddat läge i trädgården eller på uteplatsen rekommenderas.
Om man har en inglasad balkong eller liknande där det inte blir frost kan man få den att trivas där förutsatt att det är tillräckligt ljust.
Bästa tiden att plantera kanonviska är mars – maj.
Kanonviskan tycker om humusrik jord som dränerar väl men ändå behåller en del fukt.
Mot slutet av säsongen kan man klippa tillbaka bladverket och gamla blomsterstjälkar.
Kanonviskan förökar sig med sina klibbiga frön som sprids av fåglar. Det går också att driva upp nya plantor genom att dela rhizomen (jordstammen) på våren.
När man odlar kanonviska i en inglasad miljö verkar det finnas en något ökad risk för att plantan ska drabbas av växthusspinnkvalster. Växthusspinnkvalstren lever på bladens undersida där de suger ut växtsaft, vilket försvagar plantan. På ovansidan av bladet kan det uppstå små, gula prickar. Om ett angrepp är allvarligt kan bladen bli helt gula och vissna.
Anledningen till att de heter spinnkvalster är att de avsöndrar fina trådar från bakkroppen som bildar en väv mellan de olika delarna av plantan. Syftet med denna väv är att skydda kvalsteräggen, och kvalstren använder även väven som transportväg (de kan inte flyga).
I delar av världen, bland annat Hawaii och Nya Zeeland, har kanonviskan klassificerats som en problematisk främmande art. Den är däremot inte med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter och det svenska Naturvårdsverket har inte heller listat den.
IUCN har tagit med arten på sin lista över ”100 of the World’s Worst Invasive Alien Species”, men det är en global lista – inte en med fokus på Europa eller Norden.
Kanonviska ingår i viskesläktet (Hedychium) i familjen ingefärsväxter. Det finns ungefär 70 beskrivna arter i viskesläktet, huvudsakligen sådana som är hemmahörandes i Asien och på Madagaskar. Det typiska habitatet för viskor är gles skog.
De flesta viskor blir 120-180 cm höga i det vilda. Alla är perenner och bildar rhizomer (jordstam). De vanligaste blomfärgerna är vitt, gult och orange.
Namnet Hedychium kommer från de grekiska orden hedys och chios, vilka betyder söt respektive snö. Det syftar på de sött doftande blommorna hos typarten H. coronarium.